"One last time"
Så var min tid i New York, och USA, över. På måndagen efter min sista helg i New York kramade jag en sista gång om Josse, innan jag befann mig på tågperrongen, och började förstå vad som verkligen hände. Känslan att köpa en "one-way" biljett in till city istället för "round-trip". För jag skulle inte åka en round-trip, jag skulle inte åka in till city för dagen för att sedan åka tillbaka "hem". Nu skulle jag åka in till city, för att genast ta mig därifrån, och aldrig komma tillbaka som något annat än en turist. När jag efter tågturen in till New York City sedan tog shuttle bussen ut till JFK Airport och sakta såg hur staden försvann bakom mig. Det var då jag förstod ännu mer. This is it. Nu är allt över. Alla mina 134 dagar i detta underbara land är över. Mycket har hänt, både positivt och negativt, men nu i efterhand så väljer jag att se saker positivt. Jag vill bara minnas det bra, för det bra var helt obeskrivligt bra. Mina nyfunna vänner, mitt älskade New York, och alla nya upplevelser. Den biten var fantastisk, och det är det jag tänker välja att minnas.
När jag gick av shuttlebussen och in på flygplatsen där jag skulle checka in på planet till Stockholm så kände jag mig liksom redan hemma i Sverige. Det kändes så konstigt, helt plötsligt pratade alla omkring mig svenska. Ingen reagerade konstigt när jag pratade svenska i telefonen, för alla förstod. Jag hade på riktigt fått säga adjö till New York vid detta laget. Men för all del, I WILL be back, tro mig.
Väl hemma har jag nu sakta men säkert kommit tillbaka till mitt vanliga vardagsliv här i Sverige, som vi får se hur länge jag behåller. För jag är ung, och det är nu jag ska upptäcka världen, right?
Fick en liten hejdå present av min underbara svenska maffia. "Everything is going to be OK" heter boken och de hade skrivit lite personligt i den också. Så underbara!
One last ticket. "One Way Peak".
With Love,
Linnéa
